Mission internationellt + mission i Sverige = Guds hjärta

På väg hem från Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Jag har fått möta 8 kandidater till prästtjänst i EFS och det är väldigt roligt att få möta blandade åldrar, var och en med speciella historier om väg till tro, till kallelse och till EFS. Guds rikedom inkarnerad. Temat har varit kallelse och mission, i praktiken. Vi har sett hur den segrande korsfäste håller sin kyrka och sina tjänare i sin mäktiga hand i Uppenbarelseboken 1, hur Petrus i Johannes 21 får tjänstens innersta fråga ”älskar du mig”, och Apostlagärningarna 10 kallas till nya människor och förstår att Gud inte sätter gränser som vi.

Vi ser tillsammans en stor missionsutmaning för EFS. Vi kan vara med i stadsdelar, speciella satsningar, församlingsgrupper och nedlagda kyrkor, i fullt samförstånd med vår kyrka, men utan att vara bunden av en kyrkoordning som vad det gäller mission inte ger utrymme för strategisk nyplantering över församlingsgränser och inom stift. Kanske vi kan få uppmuntra vår kyrka att ta ett steg till i sin grunduppgift att bedriva mission!

Vi har berört kallelser till församlingsplantering i Sydöstra Tanzania, i stiftet Söder om Viktoria sjön, i Västa Etiopien på gräns mot Sudan, i samarbetet med Mekane Yesuskyrkans missionsorganisation International Missionary Society med deras utmaning till kostsam mission, med funderingar kring Indien och Ryssland. Det kan också handla om så häftiga saker som att skicka en ekonom till ett stift där det skulle kunna bidra förtroende för stiftsledning och hela missionsuppgiften, eller stöd till central administration för att hjälpa en hel kyrka att fungera i mission.

Vi har fått höra om hur iranier med muslimsk bakgrund kommer till tro i Stockholm. Vi har bett om Guds ledning för EFS och för varandra. Det är så gott att få be och lyssna in Guds uppmuntrande tilltal. Gud give EFS och dessa kandidater konkret ledning in i kallelsen!