Koskinen om Kyrkans kris

Avgående Biskop Lennart Koskinen efterlyste i Kyrkans tidning 3/2 en krisanalys och självrannsakan i Svenska kyrkan. Han är bekymrad över tjänstemannavälde och att organisationsfrågor tar den största platsen. Han vill skapa ett brett teologiskt samråd kring kyrkans identitet, kyrkosyn och uppdrag. I numret efter svarar ärkebiskopen och tre andra biskopar (Martin Modéus blivande). Anders Wejryd säger att krisen ligger i om vi tror på kyrkans liv – Svenska kyrkan har precis som nästan alla majoritetskyrkor väldigt svårt att bli missionerande i hemlandet. Jag håller med – och hoppas att vi menar ungefär samma sak!

Det är bra att krismedvetenheten ökar och att samtalet börjar (?) handla om ”kyrkans inre liv”, inte främst om kyrkans struktur, vikande medlemsantal och ekonomi. Vi läser i Ordspråksboken ”Mer än allt annat - vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv.” Samtalet behöver handla om kyrkans hjärta, det centrala. Modéus gläder mig när han lyfter fram Jesu ”regeringsförklaring” i Nasarets synagoga (Luk.4) och säger att om vi håller oss till detta centrala; glädje, befrielse, nåd och äkthet så kommer människor att känna igen sig oavsett om de är medlemmar eller inte.

Här, vid Jesu hjärta, finns kyrkans framtid. Samtalet måste handla om hur evangeliet om Jesu liv, kors och uppståndelse blir levandegjort, delat och förkunnat. I predikan och vid fikabord och köksbord, i gudstjänsten och på arbetsplatsen. Det förutsätter också att gudsfolket, Jesu lärjungar, de som vill tro och följa Jesus, att de finns i fokus. De är nämligen kyrkans hjärta. Inte för att de är mer rätta och fromma till skillnad från andra, men för att de bär det liv som fler bland kyrkans många med-lemmar behöver få upptäcka personligt. Hur skapas i en krisande kyrka levande gudstjänstgemenskaper, kristet-andliga växtplatser och hemgemenskaper där Kristi bekännare får frimodighet att dela tro och tvivel – med varandra och bland grannar, vänner och arbetskamrater? Hur får fler av kyrkans medlemmar höra evangeliet om vad Gud har gjort för oss genom Jesus Kristus?

Detta samtal får gärna kallas både teologiskt och ideologiskt, bara det handlar om Jesus, Guds ord, bönen, brödsbrytelsen och missionsuppdraget. Det samtalet behöver tas upp och förstärkas bland biskopar, präster och andra anställda, som måste gå före. Men framför allt behöver kyrkan bli involverad, det vill säga Kristi kropp, de som tror på honom, gudsfolket.