Vi har nåtts av beskedet att Hammarbykyrkans tid som
samarbetskyrka är över från första juli, åtminstone så länge nuvarande
laguppställning från Svenska kyrkan i Skarpnäcks församling styr. Efter all
turbulens är det trots allt bra att man kunnat komma fram till ett avslut i
samförstånd så att man kan se varandra i ögonen när man framöver möts.
Församlingen betalar ut hyresbidrag och vissa delar av medel för personal i
förtid, sammanlagt tre miljoner. Själva kyrkan ägs av EFS Mittsverige. Överenskommelsen ger EFS-föreningen lite
handlingsutrymme det närmaste året. Några av de mest aktiva får pusta lite.
Samtidigt har man imponerande nog redan i januari tillsatt en framtidsgrupp som
nu tar nya tag. Jag är tacksam och stolt över er som har kämpat för
samarbetskyrkan det senaste halvåret!
Och jag sörjer det som hänt. Även om jag inte ser en
sammanhängande trend i nedläggning av samarbetskyrkor, så konstaterar jag att nu
finns endast Ängskyrkan i Botkyrka kvar i Stockholms stift. Det är en förlust
för evangeliet, för EFS och för Svenska kyrkan. Det finns många frågor: hade
föreningen kunnat göra mer tidigare för att undvika detta? Vilken roll har kyrkoherde
och biskop spelat i skeendena? Hur kan Svenska kyrkan ha råd att spela ut den
vällovliga ambitionen att öka de diakonala resurserna i ett område mot
nödvändigheten att bygga gudstjänstfirande gemenskaper som bär kyrkans liv och
uppdrag på lång sikt? Kyrkans hand kan inte fungera utan kyrkans hjärta (Martin
Lönnebo).
Framför allt reser sig frågan om EFS och Svenska kyrkan
delar en gemensam vision för samarbetskyrkan som en bra missionsmodell för att
tillsammans nå längre med evangeliet. Eller handlar samarbetskyrkan om, som det
uttryckts i Kyrkans tidning, att en kyrkoförsamling ger stora pengar till 190
EFS-are för att de ska klara sin egen verksamhet? Samarbetskyrkotanken var
precis den motsatta: att hjälpa EFS-föreningar ut ur isolering till att mer
aktiv delta i det gemensamma missionsuppdraget och faktiskt också därmed
förhindra att EFS i onödan utvecklades i frikyrklig riktning.
Nu ska vi be mycket för vännerna i Hammarbykyrkan. Kanske
kan de genom Guds nåd för oss få bli ett exempel på att det tillsammans med
Jesus alltid är för tidigt att ge upp. Exempel på att det krävs offer i form av
engagemang, bön, tid och pengar för att bygga missionerande församling och dela
tro, bördor och liv (Hans-Erik Nordin) med människor i vår omgivning. Exempel
på att Jesus lever och är mäktig att göra det vi inte tror är möjligt.
Och jag har fått löfte om att få ta upp samarbetskyrkovisionen till
samtal i biskopsmötet någon gång framöver. Det är också något att be för!
Jag tror inte loppet behöver vara kört. Det finns andra kyrkor att samarbeta med. Det skulle vara spännande att se andra samfund komma in och samarbeta i den redan väl etablerade kyrkan vid Skärmarbrink och fortsätta verka utifrån det förtroende som Hammarbykyrkan har. Eller hur blir det med själva byggnaden? Kommer EFS-föreningen kunna nyttja den fortsatt?
SvaraRaderaFör mig kan endast samarbete fungera mellan två parter som är jämbördiga.
SvaraRaderaSvenska kyrkan,enligt undertecknad (anonym) bedriver ingen som helst mission inriktat på att sprida evangeliet om Jesus Kristus som världens frälsare.
Det haltar även på det organisatoriska planet; Svk med 5 miljoner medlemmar och EFS med 30.000(tror jag) baserad på ideell basis medan SvK är skattefinansierad.
Denna ekvation kommer aldrig att fungera. Vare sig organisatoriskt eller, det som är allra viktigast, ìdébaserat.
Troheten till evangeliet och Guds ord är det som bär oss ändra hem. Det är den enda hållbara utveckling som jag ser det.
Tankar från Gräsroten 2013
Jämbördighet i ett samarbete handlar mer om ömsesidighet än om att parterna ska se likadana ut. Ang mission tror jag inte att du har varit i de kyrkliga sammanhang jag rör mig. Tråkigt att du har den inställningen. Den leder inte framåt. Gud har valt att samarbeta med människorna i sin mission. Tala om ojämbördiga parter.
RaderaHammarbyföreningen äger som väl är kyrkan.
SvaraRaderaEn liten korrigering. Kyrkan ägs av EFS Mittsverige.
RaderaAnders Englund
styrelseledamot, EFS Mittsverige
Utmärkt analys Stefan ! Frågan jag ställer mig är om SVK i Sthlms närhet har en storstadsprofil som liksom samhället i övrigt säljer ut verksamheter till lägstbjudande !
SvaraRaderaSVK försöker spara pengar liksom stat och kommun. Annat är det ute i landet. Där har EFS en starkare lokal förankring och man är mån om sin stadsdelskyrka.Ofta har EFS där en mer utpräglad frikyrkoprofil. I den beskrivningen passar dock inte framgångsrika Klara Kyrka och och Katarina kyrka in. Varför reagerar inte Katarina församling då de flesta som fyller kyrkan bor i andra församlingar ? Det är en fråga att fundera över !
Anders Bergstedt
"faktiskt också därmed förhindra att EFS i onödan utvecklades i frikyrklig riktning."
SvaraRaderaStefan - Jag tror inte du ska skriva så eftersom det blir fel i två led. För det första är alla kyrkor idag i sverige frikyrkor sedan skiljandet från staten. För det andra så är det frikyrkliga ngt. positivt även för svenska kyrkan. Att helt enkelt vara en fri kyrka utan politiska eller för den delen ekonomiska bindningar. Att stå fri i evengeliet - ngt som jag har svårt att se att det sker inom svenska kyrkan med starka politiska partier som mer eller mindre styr och kontrollerar kyrkan. Flera av kyrkopolitikerna kan mycket väl vara fina och troende kristna men bara möjligheten att så kanske inte är fallet gör att hela systemet är förkastligt. Det är i stället svenska kyrkan som behöver lära sig vad det betyder att vara en fri och oberoende kyrka.
Tomas L