Tillväxt- och nyplanteringsakademi på Johannelund i helgen

40 personer från nio EFS-sammanhang är samlade till inspiration, undervisning och utbyte under helgen. Visionen för akademin är att många växande missionella/nyplanterade gemenskaper ska växa fram över hela Sverige. Målgrupp: Missionsföreningar som längtar efter tillväxt/nyplantering och nyligen startade EFS grupper/föreningar. Några har planer att starta i ett nytt område, andra vet eller anar att Gud har en kallelse att bryta ny mark, även om man ännu inte vet hur. Några har nyligen ställs inför faktum att Svenska kyrka med utan förvarning sagt upp samverkansavtalet på grund av ekonomisk oro. Svårt att förstå.

Jag känner lite som vid helgen för unga ledare i januari: här finns nöd och glöd, iver och längtan, vilja och frimodighet. Smitta mig! Det är så gott att få förbön, uppmuntrande ord och ödmjukt framställda ord eller bilder till mig och min tjänst: vill du pröva om detta kan vara från Gud. Jag är tillsammans med bedjare som tror att Guds talar.

Syskon från Kristinehamn påminner om att det har gått 40 år sedan vi hade UG, ungdomsgrupp tillsammans där. Vilken trohet och pålitlighet de visar i Herrens tjänst! Vi våndas över någon som var med på den tiden och inte verkar vara det längre. Vad händer med oss genom livet?

Jag får frågan om vad som är EFS vision. Jag funderar vidare på hur jag skulle vilja formulera den. EFS - en missionsrörelse, bibelrörelse, bönerörelse och Jesusrörelse inom Svenska kyrkan som berör människor och skapar frimodiga och kreativa missionsföreningar och startar 100 nya grupper och gemenskaper fram till 2020. Nåt sånt. Jag tror en tydlig vision och en utmanande målsättning är viktig. En tydlig vision bör man kunna säga även om man blir väckt och får frågan nästan i sömnen. Duger den här till det?

Och mer konkret: Varje större missionsförening bör fundera på var nästa möjligehet till plantering finns. Och det bör finnas mer än en gemenskap kopplad till EFS i varje stad över 50 000 invånare. Och på landbygden och i församlingar med utdöende gudstjänster är frågan: hur kan vi betyda något i Svenska kyrkans kallelse och på kyrkans villkor?