Fest och tro hos biskopen av Växjö

Det var roligt att närvara vid distriktsföreståndare Kerstin Oderhems prästvigning i Växjö i helgen! Både för att stiftet tar emot henne med mycket omsorg och glädje, och för att Kerstin är värd all uppmuntran. Hon har gjort ett fantastiskt fint arbete under sitt första år. Det var högtidig middag i Sveriges vackraste (?) biskopsgård Östrabo och sen på söndagen högtidlig prästvigningsmässa med skönsjungande kör i den ljusa och öppna domkyrkan. Det är svårt att slå Svenska kyrkan när man vill göra det högtidligt, men själva prästvigningen kändes också personlig och det var gott. Jag hade ju gärna haft mer delaktighet för församlingen som komplement till körsångernas ibland ohörbara ord. Och så skulle vi ta tillfället att predika evangeliet ännu klarare när kyrkan är full. Jag får ofta en väldig lust att predika vid sådana tillfällen.

Vi hade ett bra samtal vid Kerstins bord på lördagskvällen mellan oss som var med för att assistera henne. Vi talade om behoven och missionen i glesbygden. Jag hoppas att vi åtminstone ska kunna göra någon form av nätverk och utveckla tro och mission där. För övrigt har Senitha Olsson, utvecklingskonsulent i Västerbotten, nyligen varit på besök i anglikanska kyrkan i Norwich i England för att se vad de gör på detta område. Hon har skrivit om detta på http://solsblogg.wordpress.com/2011/05/11/livet-pa-landet-del-1/.

Och så gläder jag mig allstå över biskopens och stiftets satsning på att inspirera församlingarna att gå i ni till tro–konceptet. Syftet är att ”lyfta den kristna tron och skapa livskraftiga och tilltalande gemenskaper i stiftet som bär för framtiden”. Titta in på www.svenskakyrkan.se/vaxjostift och ”till tro” i menyn. Och bli glad tillsammans med mig.